prestige

Jag älskar fotboll. Jag är uppvuxen med sport och i synnerlighet fotboll.  Pappa är sportjournalist. Det blir lätt så då. Jag till och med tvingade en svensk man som kommenterade serie a matcher för canal+ att bli bästis med mig när jag bodde i Florens, så att han skulle köra mig upp till Milano när Inter spelade viktiga matcher. Ja, man kan säga att jag älskar fotboll.

Så nu är det VM-dags och trots att jag är lite tjurig över att jag inte kan titta på matcher tillsammans med pappa (och irritera honom genom att gång på gång fråga "hur fungerar den där offsideregeln igen" eller förtjust utbrista "vad söööt han är") så är jag ypperligt exhalterad.
Men, en liten reflekterande undran bara? Hur kommer det sig att stan översvämmas av tjejer i bebisstorleksbrasilianska tshirtar? Varför? De är från alla världens hörns, blonda, fräkniga, ryska eller rent av av diffust ursprung. Men alla har de brasilianska tröjor, kjolar, hotpants, flaggor osv. Och jag undrar, varför denna brasilianska hype?
Är det för att färgerna ser "glada" ut? Och varför måste tröjorna vara så hemskt små? Är det någon av er som verkligen gillar fotboll (don't get me wrong, jag är inte en av de där tjejerna som tycker att andra tjejer som tittar på fotboll bara gör det för att killar gör det) för om ni gör det kanske ni ska heja på ert eget land? Tror ni att ni är från brasilien? Eller är det bara för att ni är så hemskt eldiga och latinska i ert temprament? Nä, jag förstår inte. Jag är svensk. Jag hejar på Sverige. Och Italien förstås. Men det är ju mest för att jag bott där. Och förstår precis att domaren är dum i huvudet när Totti inte får straff tilldelat när han uppenbarligen flyger hundra meter och ramlar omkull. Men jag skulle inte klä mig i en skimpy liten italiensk tshirt. Det gör det italienska landslaget själva.

Kate Moss, numera känd som karate-Kate, har gått från kokain till någon form av steroider. Hon sparkade, slogs med knytnävar och skrek obscena ord. Sedan tände hon en cigarett och gick därifrån som om inget hade hänt.

Wow.

The Tough Alliance ar tillbaka. New Waves ar en fantastisk EP. LIka fantastisk som albumet.

Ar trott pa recensenter och deras forutsagbara asikter. Tro fan att Carl Reinholdtzon Belfrage tok-hyllar dem. Och tro fan att nagon annan nisse pa Rodeo sagar Gnarls Barkley for att "de kommer bli sa hypade som rockanpassad hiphop"


Forutsagbara javla recensenter. Kanske har de ratt. Men sa javla trist.

Fast Carl Reinholdtzon Belfrage har alltid ratt. Trots att han ar sa brutalt forutsagbar. New Waves ar en fantastisk EP. Jag gillar TTA. Men nufortiden ar till och med normala asikter om TTA trotta och forutsagbara.

Det gar inte att tycka nagot langre.

Ar tillbaka i Geneve efter tre dagar i Stockholm. Mer forvirrad an nagonsin.

I just det dar ogonblicket, mitt i natten, ensam, nar ipoden spelar en fantastisk lat, nar tunnelbanan aker ut fran slussen mot gamla stan, nar man ljudlost i sin ipod-bubbla glider over vattnet och staden glittrar och folket ar stilla och allt bara ar musik och tyst och vackert, da vill jag inte vara nagon annanstans.

Jag vill vara i Stockholm. Jag trivs dar. Egentligen skulle jag flyttat hem nu. Men jag ska vara kvar i Geneve tills aret ar slut. Jag vill vara kvar, jag trivs har. Jag har aterigen skaffat mig ett liv nagonstans dar jag maste borja om fran borjan, det ar fjarde gangen nu. Jag har det bra har. Sjon, bergen, folket, jobbet och solen.

Men jag vill vara i Goteborg. Jag alskar ju Goteborg. Jag blir sjuk av langtan nar jag tanker pa Jarntorget och Cigarren. Pa Linnegatan och Skanstorget. Pa Haga och langgatorna. Pa hur man ser Ullevi och Liseberg glida forbi nar pappa hamtat mig fran Landvetter. Pa kusten. Pa havet. Det finns inget hav i Geneve. Folk seglar i en insjo har. Det ar lite bisarrt.
 
Hur kan man allra helst av allt vilja vara pa tre olika sallen? Det ar inte normal. Jag borde vara lycklig over att ha tre separata liv, som jag trivs sa bra med. Men jag blir sorgsen. Begransningar gor mig ledsen, jag vill inte valja bort nagot.

Jag vill ha allt...

I dag har jag lyssnat på Ja Rule & Ashantis Mesmerized fyra gånger i rad. På allvar. Bakfylla är ett underligt fenomen. Nu måste jag ta mig ut till flygplatsen på något sätt.

...crashar jag och Michelle olika diplomat receptions. Varje kvall. Sa har gor man:

1. Pa spaning. Glid runt FNs korridorer runt 18.00. Det ar garanterat nagon coctail pa gang.
2. Approach. Bestamt men anda smidigt ansluter man sig till kostymnissarna. Man maste prata mycket samtidigt, folk som pratar mycket och nickar nar det andra pratar ar viktiga.
3. Smalt in. Ett bra trix ar att leta efter ett stalle att lagga ifran sig portfoljen (ja, jag har en portfolj/datorvaska. Men den ar av flatad korg och har trahandtag och supersnygg, sa jag kommer undan med det) och fraga narmsta person, "do you think I can leave this here?"
4. Drink. Man borjar med en drink. Alltid. Trots att man helst bara vill slanga sig pa den dignande buffen, maste man mingla forst. Hall drinken i vanster hand (man vill inte halsa med ett kallt, blott handslag) och gor ett varv. Nicka igenkannande at alla, diplomater tror alltid att de har traffat dig forut.
5. Narma dig buffen. Ett anvandbart knep ar att sta framfor buffen ett tag, prata mycket och sen titta ner pa bordet och se lite forvanad ut, "namen, titta. En buffe? Det ser ju trevligt ut, shall we?" Sen borjar man ata lite latt.
6. Hall masken. Prestentera sig alltid genom att namna vilket land du kommer fran. Det gor att de genast tror att vi jobbar for vara missions. Dock far man aldrig ljuga, bara undvika att tala om sanningen.


Bonustips:
Att halla konversationen igang med Michelle nar folk lyssnar pa vad vi sager kan vara knepigt. Men vi har utarbetat en liten dialog som tacker upp for oss.

- So what do you think about today?
- Well, I think we all have heard it before, but there was some new interesting approaches put forward.
- Yes, but there has been some setbacks around latley. Im not sure about future progress
- Thats true, but there is indeed a need for something to happen.

Och sa fortsatter man sa i ett par minuter tills folket runt omkring en har bytts ut och man kan borja om
- So, what do you think about  today?

Efter en snabb kalkylering kom jag just pa att jag ar inne pa min 62:a arbetstimme denna vecka.  Man kan saga att jag har varit lite latt upptagen. Men jag alskar det. Jag alskar detta jobb. Aven om man blir arg ibland. Och raderar hela websidan ibland.

Men jag maste bara skryta lite just nu. I dag var det en avgorande dag i konferensen, verification and compliance var huvudamnena och det var hetsiga asikter kors och tvars. I dag var jag helt javla utelamnad. Min chef ar i Japan och Jennifer satt pa ett plan hem till New York. Jag har alltid haft back-up om jag behovt hjalp, men inte idag. Helt ensam.

Och mina vanner, jag pallade trycket. Jepp, har precis skickat min rapport till Jen (som ska borja jobba sa fort hon gatt av planet) och den var bra. Inte lysande, men bra. Jag ar aldrig bast och briljerar valdigt sallan. Men vet ni, jag misslyckas aldrig nar det val galler. Dessutom charmade jag en australiensk influgen fysik-expert (nordar ar latta byten for kvinnliga lobbyister....) och fick kopior pa deras working papers. Jag var bra idag.

Nu ska jag bli full och i morgon ska jag vara leeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeedig.

Gar igenom anteckningarna fran dagens Plenary Meeting. De ar ett skamt. Mina forkortningar och sammanfattningar bestar av akronymer. Bade FN-s och mina egna pahittade. Varje gang jag antecknar obegripliga saker tankr jag "det ar ju klart som korvspad, jag kommer komma ihag och forsta det dar"


utdrag ur dagens skord:

Algeria: join cons. for (AdHo) in ND, non-dis, mulit, veri, to ban FM for NW. Not NNW-states. Nu-cher. non-prof. Effective if only apply to fut. prod. Shan-report (cd/1741) must verif. strict is ess for. cred. comp list of inv. stocks. No x. announce neg. comp-debate IAEA.


Russia: Draft not final. comm and idea. intro D on FMCT not in way of other (PAROS!!!!) Pro of Wo import. no pre-con but def. ND not goal np is. veri not useful.

Jag lovar. Nar jag skriver dessa ord, sa tror jag pa allvar att jag kommer komma ihag hela citatet. Algeriets statement var 4 sidor langt. Med dessa ord ovan tror jag pa allvar att jag kommer kunna referera hela talet. Tills jag kommer tillbaka till kontoret och undrar vad i helvete jag tankte med?

Jag borde ta en stenografi-kurs eller nagot.

I gar, kvart over tio rakade jag forstora hela var index-sida med ALLA statements fran 2006. Jag borjade grata!
Tur att New York-kontoret ligger 6 timmar efter oss, sa jag fick panikringa dem och vrala "DONT YOU DARE TO UPDATE YOUR LOCAL FOLDER, THEN I'M DEEEEEEEEEEEAAAAAAAAAAAD"

Sa, de skickade deras aldre version av sidan, jag fick den runt halv elva och vips sa var jag tillbaka dar jag borjade 12 timmar tidigare.

Halv tolv, nar jag scannat fel statement tre ganger i rad gav jag upp. Och vinglade ner till "Chez Leyla", drack rosevin och rokte vattenpipa med Courtney och Michelle liggandes pa en divan.
Halv atta var jag pa kontoret igen.

Nu ska jag i vag till dagens forhandlingar....

Sjukligt stressig vecka. Kom precis tillbaka till kontoret efter langa forhandlingar hela dagen. Halv sju sa Rumaniens ambassador (som ar president i conference of disarmament) att det blir ett sammantrade i morgon fran 10-13 och ett fran 15-18.30. Dessutom blir det dubbla sammantraden pa torsdag ocksa. 10-13 och 15-18.30. Ja just det ja. Pa fredag har vi ett till. Fran 10-13.

Helvete, jag hinner inte sitta dar hela dagarna.  Jag maste typ gora sjalva jobbet nagon gang ocksa.

Vilket forklarar varfor jag sitter kvar ensam pa kontoret kvart over sju och har inte ens borjat med mina grejer som ska vara fardiga tills 9 i morgon, nar alla mina andra kollegor sitter pa en uteservering ett par kvarter bort och dricker drinkar.
Javla piss!



Prestige Bea. Tank pa prestigen!

Skulle gora en harlig spellista med gamla godingar som passade bra till denna svettiga dag pa kontoret. Jag borjade med Through the Wire med Kanye West. Och kom inte langre. Var ju tvungen att lyssna pa "Never let me down" och "Two Words" och "All falls down" och "Family business" och "Slow Jams" och "Jesus Walks" och "Breathe in, Breathe out" och "Get em High" och "Last Call" och...

College Dropout ar skivan som aldrig slutar vaxa...

Angaende att USA alltid letar efter olika anledningar att kasta ut mig ur rummet och halla privata moten gjorde Syrien foljade statement forra veckan. Jag funderar nastan pa att ga fram och ge honom en kram i morgon.

"the states that objected to such participation [in the CD] are the same states that daily call on us to step up participation of NGOs in matters related to democracy, human rights, peace and security. These states seem to wish NGOs to be tools of their own policy. If States are truly impartially supporting or objecting to NGO access, their positions should be consistent across issues, from human rights to disarmament.

Fasiken, jag ar san javla nord nar det galler FN och sant.

I morgon startar den andra sessionen av Conference of Disarmament och pa schemat star FMCT (Fissile Material Cut-Off Treaty)
Trots att CD inte gjort nagot pa tio ar hoppas manga anda att FMCT ar det som ar troligast att komma igang. Som vanligt ar det USA (Nej, forlat, det ar Western Group som inte kan komma overens) som satter sig pa tvaren och vagrar borja forhandla. Problemet ar inte att USA inte vill fa till ett avtal. Alla vill borja. Men vi snackar oenigheter nar det galler scope och verification. Ska avtalet handla om redan existerande lager av fissilt material eller bara kommande produktion? Hur vet vi att staterna talar sanning nar de havdar att de inte producerar fissilt material, ska vi ha en ny organisation som kontrollerar eller ska det byggas pa egna inlamnade uppgifter? Hur gor vi med de stater som INTE ar med i NPT? Israel? Indien? Pakistan? Hur definierar vi fissilt material? Fredligt anvandande? Vem avgor vad som ar fredligt anvandade?

ojojoj vad spannade det ar. Det kan komma att handa grejer, det kan sta helt stilla i tio ar till. I morgon klockan 10 drar det igang och jag ar helt excited. Jag ar san javla nord.

Komma undan-strategi:
Skicka ut ligget att köpa frukost och ljug om portkoden.

Det finns saker jag hatar.
Det finns många saker jag hatar. Ibland vill jag skriva en ”jag hatar-lista” men det blir ofta så komplicerat. Folk blir upprörda, tar åt sig och så är jag ganska okonsekvent i mitt hatande. Förra årets hatobjekt jeanskjolen kan lätt vara en av årets favoriter. Men all sannolikhet, NEJ, men ni förstår min poäng.

I stället har jag bestämt mig för att göra en lista över saker jag stör mig på. Denna lista är mer inriktad på människor beteende och inte på fysiska ting. Det kommer troligtvist inte göra folk mindre upprörda, och det kommer sannolikt finnas folk som tar åt sig av detta, men jag är åtminstone inte okonsekvent i mitt störande.

Så here we go.

Jag stör mig något så helt otroligt på svenskar som ”pratar flytande engelska” Mest för att NEJ DET GÖR NI INTE! Och nej, inte du heller. Visst, internationellt sett pratar svenskar bra engelska men tro inte att ni pratar medperfekt grammatik och utan accent bara för att fransmännen inte kan säga ett ord utan bara mumlar merde under mustachen. Har du hört en svensk prata engelska? Jepp, swedish accent all over the place.
Bara för att du kan kommunicera med en annan engelsktalande person betyder det inte att du pratar ”flytande” Så skriv inte det på din CV. Speciellt inte din CV på engelska, som tragiskt ofta innehåller ett par grammatiska fel. Jag är svensk. Och jag bryter.
Jag kan föra avancerade samtal på bra engelska men när Ambassadör Dorothee Aure från Österrike för EU:s talan och deklarerar ”The EU intends to help buildning a consensus for a succesful outcome to the 6th Review Conference, on the basis of the framework established by previous such Conferences, and will propose specific, practical and feasible proposals for the effective enhancement of the implementation of the Convention for the consideration of all State Parties” så handlar det inte bara om att jag måste förstå orden, jag måste förstå vad hon egentligen menar, vilket innebär att jag måste översätta det till svenska i huvudet och sen analysera det och komma på vad innebörden är och sen måste jag anteckna det på engelska innan hon börjat nästa mening.
Det tar tid och jag gör misstag och det är för att jag är svensk och pratar inte ”flytande” engelska. Engelsktalande talar flytande engeska. Du gör det inte. Och om du säger att du hellre tittar på filmer utan subtitles så skjuter jag dig.

Jag stör mig något så helt otroligt på folk som åker hiss. I onödan. Jag bor på 6:e våningen, jag har rätt att åka hiss. För mig går gränsen vid fjärde våningen, men jag kan acceptera att en del åker hiss till tredje våningen. Men första? Andra? För i helvete.
Det finns naturligtvis undantag, som när man har en resväska eller något tungt att bära. Eller om man går på kryckor. Men finns det något värre än att stå och vänta på hissen och så kommer ett helt gäng, väntar i tre minuter på hissen och tränger sig in och går av vid första våningen. Det tar 15 sekunder att gå upp för en trappa om du går långsamt. Och nej, du kommer inte bli trött. Men inte nog med det, på andra våningen står två fetton och ska åka ner.
ÅKA NER?
Vem fan tar en hiss NER två våningar?
Jag åker inte ens hiss ner från 6:e våningen. Gå för i helvete och låt inte oss som bor längst upp svettas och behöva stå obehagligt nära andra människor i onödan.

Jag stör mig något så helt otroligt på folk med paraply när det regnar. När de går längst in under taket där det inte regnar och vägrar väja för oss stackare som möter dem utan paraply. Det är totalt ologiskt och fruktasvärt ohyfsat.
Varför ska du gå under taket när du har paraply? Är det inte meningen med paraply, att du ska ha ett litet portabelt tak över dig?
För vi som inte har paraply, vi blir blöta om vi inte går under tak. Ni med paraply blir inte blöta om ni inte går under tak. Det kan verka som ett enkelt resonemang, men tydligen är det svårt för folk att förstå.
Så jag tar det en gång till, på en mindre avancerad nivå.

Om du har ett paraply, då går du ytterst.
Om du inte har ett paraply går du först och innerst.

Sa dar ja, listan ar slut, men saker jag stor mig pa tar naturligtvis inte slut. Det kommer mer, en annan gang.
Nu ska jag i vag och spela bridge...